Rubriklogga

Brokiga färger

Tobianoskäck

TOBIANO


Tobiano är den gen vi normalt sett förknippar med ordet skäck i Sverige. Den är en dominant gen som ofta - men inte alltid - ser lite annorlunda ut i homozygot form, så det kan diskuteras om den är fullständigt eller ofullständigt dominant. Genen betecknas To och ger stora fält av vitt på hästens kropp. Under de vita håren är huden rosa, men ibland förekommer prickar eller små fläckar av färgad hud, under den vita hårremmen. De vita fälten hos en tobiano breder ut sig från hovarna och uppåt, samt från överlinjen och nedåt. Utbredningen av vitt kan variera från minimalt - en vit kronrand eller kota - till maximalt - endast en liten del av hästens huvud är färgat. Tobiano orsakar normalt inte vita tecken i hästens ansikte, om inte utbredningen av vitt är maximal. Vita ansiktstecken beror istället på andra skäckgener, t.ex. sabino.

Tobiano

  • Vita fält med rosa hud breder ut sig över delar av hästens kropp.
  • Fälten breder ut sig från hovarna och uppåt, och från överlinjen och nedåt.
  • Karaktäristiska drag är färgade fält på bringan, ljumskarna och huvudet.
  • Övergångarna mellan färgade och vita fält är skarpa med jämna kanter.
  • Ansiktet har inga vita tecken.
  • Hovarna kan vara mörka, ljusa eller randiga.

Ibland kan man se att vissa delar av de färgade fälten är stickelhåriga, som om det vita "spillt över". Detta är en följd av att två olika gener motarbetar varandra - ofta tobiano och sabino. Ibland är fältens kanter taggiga eller ojämna, eller splittrade till områden med många små stickelhåriga fält och prickar.

Tobianoskäck

Vad avgör teckningen?

Det är ännu inte känt vad som styr teckningen hos en häst, d.v.s. var de vita fälten breder ut sig. Viss arvbarhet kan spåras, i och med att avkomman ofta har en teckning som påminner om en eller båda föräldrarnas teckning, men ibland bryts mönstret på mycket märkliga sätt. När detta händer handlar det ofta om homozygota individer och deras avkommor, och man kan spekulera i om de dubbla anlagen kanske förstärker eller överlappar varandra, så att homozygotens teckning egentligen är resultatet av två teckningar - den ena över den andra.

Att två heterozygota avelsdjur får en avkomma utan anlaget, d.v.s. att två skäckar får en solidfärgad avkomma, är inte alls ovanligt. Reglerna för nedärvning ger 25% chans för en homozygot avkomma, 50% chans för en heterozygot avkomma, och 25% chans för en avkomma som inte bär på anlaget över huvud taget. En solid avkomma anses därför inte bryta det ovan nämnda mönstret för teckningarnas utbredning, eftersom den inte är en tobiano.


Bra att veta:
De flesta tobianoskäckar i Sverige bär även på genen sabino, läs mer om kombinationer av skäckteckningar.

Fler bilder


Tobiano med hög utbreding av vitt
Tobiano
Minimalt utbredd tobiano