Rubriklogga
DNA-spiral

Genetik - en genomgång

Del 1Del 2Del 3Del 4


DEL 1 - GENETIK

En kort förklaring av grundläggande regler för genetik, samt förtydliganden av fackuttryck m.m.

Anlag i par

En individs egenskaper, i det här fallet hästens färger och tecken, styrs av gener, som nedärvs i form av kromosomer. Kromosomer består av tätt ihopsnurrade DNA-strängar, och det är sekvenser av DNA längs dessa strängar som bildar gener. Hästar har 64 kromosomer, uppdelade i 23 par. Nästan alla par består av två kromosomer som är i princip identiska med varandra ifråga om vilka gener de innehåller - den ena kromosomen i varje par har ärvts från modern, den andra från fadern.

Varje kromosom innehåller mängder av gener, och den bestämda plats på DNA-strängen där en specifik gen finns, kallas locus. På varje plats - varje locus - sitter det ett anlag, som bestämmer vilken egenskap som just den här genen ska ge. Varje sådant anlag kallas allel. Det finns olika typer av alleler.

Kromosomer

Dominanta och recessiva alleler

De flesta alleler är antingen dominanta eller recessiva. En dominant allel döljer en recessiv allel, men vissa anlag är dominanta gentemot somliga anlag, medan de är recessiva mot en del andra. Det handlar alltså enkelt uttryckt om vilket anlag som skriker högst.

Allelen Gunnar Gaphals skriker högre än Babblande Barbro, som i sin tur överröstar Tysta Tora. Barbro kan bara göra sig hörd om inte Gunnar är i närheten, och Tora behöver vara helt på egen hand om man ska kunna höra vad hon säger. Gunnar är alltså dominant över såväl Barbro som Tora; Barbro är dominant över Tora men recessiv gentemot Gunnar, och Tora är helt recessiv.

Det finns två kromosomer av varje slag, och för varje egenskap ett locus på vardera kromosomen. På varje locus sitter det en allel, och eftersom det finns två kromosomer så har man också alltid två alleler för en viss egenskap (eller, om man så vill, två bänkar i varje klassrum). Två bänkar i klassrummet betyder att man kan få två stycken Gunnar Gaphals i klassrummet likaväl som en Gunnar och en Tora, en Tora och en Barbro, två stycken Barbro eller någon annan kombination.

I locuslistan är de olika typerna av alleler sorterade i fallande dominansordning, dominant före recessiv. En regel angående hur allelerna betecknas är att dominanta alleler skrivs med VERSALER (stora bokstäver) och recessiva skrivs med gemener (små bokstäver).

Genotyp och fenotyp

På grund av detta med dominans och recessivitet, så är det inte alltid man kan se med blotta ögat vilken genetisk uppsättning en viss individ har. Man kallar detta för skillnader mellan genotypen och fenotypen. Genotypen är den genetiska uppsättningen. Har man den framför sig, så kan man se varenda egenskap som individen bär på. Fenotypen däremot, är utseendet. Bär individen på många recessiva anlag som inte syns pga närvaron av andra, starkare anlag, så kan genotypen och fenotypen skilja sig markant.

Homo- och heterozygotism

Homo betyder "lika" eller "identisk" på klassisk grekiska, och på samma sätt betyder betyder heteros "annan" eller "olik". Homozygot betyder att båda allelerna på ett locus är likadana, och heterozygot betyder att de är av olika typ. Det är bara i homozygot form som recessiva anlag kan bli synliga, eftersom en heterozygot uppsättning innebär att den andra varianten av allel är dominant över det recessiva anlaget. Homozygoter nedärver alltid sin egenskap, eftersom de bara bär på en typ av allel. Är den dominant så kan man garantera hundraprocentigt genomslag av egenskapen hos avkommorna. Heterozygoter däremot, ger avkommor av vilka statistiskt sett 50% bär på den ena allelen och 50% på den andra.


Vidare till del 2, Grundfärger


Bra att veta:
Vissa informationssidor, böcker och testresultat från laboratorier betecknar inaktiva gener med ett N istället för en gemen (liten bokstav).